Jag står vid bryggan
Ser min spegelbild i vattnet
Känner att jag måste fånga den så jag kastar mej i
Men vattnet fryser innan jag nåt ytan
Smällen är hård, hård som att inse vad du egentligen är
Och vad jag själv, egentligen är
En spegel är ändå en slags sanning
En hård sanning ibland
Fylld med is som gör ont att möta
I de flesta fall…
När vi möttes så var det vår
Kärleken höll vattnet varmt och vackert
Speglade mej i dej, och njöt av det du visade tillbaka
Att älska var enkelt
Sen svalnade det av, och när jag slutligen kastade mej mot
Den bilden så var det försent, fruset och hårt
Kan det komma en ny vår, som tinar allt detta
Kan såren efter kollisionen läkas
Annars kanske man bara på sin höjd, kan använda iskylan
För att få ner de blåmärken som frusen kärlek
I krock orsakar
”krock a round the clock”
Fri vers av LassO
Publicerad 2008-10-14 17:11