ilska mot de lyckliga

det är söndag

jag tycker om söndagar

men idag tycker jag inte om någonting. särskilt inte mig själv. en klassiker.
jag är arg på de som är glada.
jag är arg på de som lever i kärlek.
jag är arg och ledsen.

sen blir det jag och fäbodjäntan. i ensamhet. utan dig.
din jävla jävel. jag hatar dig.
varför står du inte utanför min dörr. varför vill du inte dricka kaffe med mig? varför kan vi inte bara få vara.
varför vill jag det och inte du?
varför riktar jag mitt hjärta mot dig och inte mot lisa. till exempel.
fast lisa får också mitt hjärta. mycket och varmt.
där är det ju kärlek. äkta kärlek.
varför kan jag inte tänka det, känna det.
varför är jag så labil. varför vill jag bara fly? varför tänker jag att det snart blir kaffe och att jag tänker värma rom och ha i det, och kanske lite grädde så att det nästan blir som irish coffee, och att jag då kanske kommer att få lite lindring på mina obefintliga problem. varför rynkar jag ihop pannan när det är så mycket finare att le?
varför ser jag inte till det jag är bra på?
jag är bra på att le.
jag är bra på att älska.
jag vill så lite. jag vill så mycket.

jag är så liten. två centimeter lång. på sin höjd