Mitt Halleluja springer ut ur natten
Den förblir brustet
Och glädjen växande
Ur en källa av tröstad smärta
Orden får en mening
Som inte bottnar i extatiska känslor
Och svävande drömmar
Men ju mer det djupnar
Smärtan och trösten
Desto mer stiger sanningens ord
Från mitt hjärta
Ära vare Gud i höjden
Och frid på jorden
Åt människor som han älskar
Halleluja
Gud är nära
Fast jag kanske bara viskar
När smärtan knastrar som vassa stenar
Under mina fötter
Fri vers av Sophia Ivarsson
Publicerad 2010-03-02 11:08