Konvulsion

Att sluta fanns inte på hans karta. Det hade enligt honom utlösts av en hjärtesorg då hans älskade make gick bort för omkring fem år sedan och sedan hade det fortsatt. Sorgen ville aldrig släppa. Det mest naturliga att säga, och som han hört sägas till leda, får man förmoda, var att ingenting blir bättre för att han dricker som han gör. Han var avmagrad. Svag. Stödde sig på käpp. Han bodde ett stenkast bort från de två krogar på vilka han verkade fördriva den mesta av sin vakna tid och där han hade vänner, eller åtminstone bekanta. Stämningen var som man säger rå men hjärtlig. Människorna var okej verkade det, men som han själv sa så kunde man inte lita på alla. Han hade blivit blåst, blivit förälskad i en man. Det handlade visst om hundratusentals kronor. Min egen tröst var att jag visste att jag kunde resa mig och gå och välja att inte gå tillbaka, det gjorde det ganska lätt att sitta kvar. Det kändes lite som att vara på resa och besöka en udda plats med udda existenser.

Jag började gråta. Jag höll mina armbågar på bordsskivan och hängde med huvudet. Gråten fick min kropp att skaka.
"Vadfan är det med dig?", hörde jag honom säga.Vi satt utomhus. Röken från hans cigarett fick mig att hosta. Den unga kvinnan som serverade kom ut.
Jag såg i min tåriga ögonvrå att hon ställde sig intill mitt bord.
"Men, ojdå", sa hon. "Vill du ha kaffe?" Jag skakade på huvudet, torkade bort tårar från kinderna. Min gråt fortsatte, den gick inte att hejda.
"Har du också sorg eller?", frågade mannen, som om han hade hittat pudelns kärna.
"Semester", svarade jag
"När det gäller sex gav jag och min man varandra frihet", fortsatte han. "Vi visste att skilja mellan sex och kärlek. Jag visste att han knullade med andra ibland och han visste att jag också gjorde det"
"Okej", svarade jag, fortfarande med sänkt huvud. Den unga kvinnan visste inte vad hon skulle ta sig till.
"Har du ätit något?", frågade hon. Jag skakade på huvudet. "Vill du ha vatten då?", frågade hon. Jag nickade. Hon kom ut med ett stort glas vatten. En ung tjej med stort hjärta, tänkte jag.
Jag satte mig upprätt. Vattnet smakade bra. Tjejen såg på mig med ett litet leende.
"Hon har problem, den där tjejen", anförtrodde mig mannen när hon försvunnit in. "Hon frågade om hon kunde bo hos mig, men jag sa nej"
Jag märkte nu att han var väldigt berusad. Han reste sig för att gå till toaletten men istället för en promenad dit blev det till en lustig dans under vilken han välte bordet bakom och slog i backen. Handlöst ner i marken. Jag reste mig och försökte hjälpa honom upp. Den unga tjejen kom utrusande och vi fick upp honom på benen med gemensamma krafter. Han var inte så tung. När vi stod där märkte jag att folk studerade oss. Några av de som satt därinne log.

Det såg antagligen ut som om han och jag stod och kramades