Dagningen senare — långsammare.
I hanegället dansar mystiska dimsirener
sista takter i nattens vals
vid skogsbryn och på vaknande ängar
Ljusningens första solstrålar
träffar slumrande marken.
Förvånad betraktar själen
nattens och ottans under!
Gräsmattorna badar i våt dagg
pyttesmå glasklara vattendroppar
hänger i granbarr, tillväxer
faller då och då ner till marken,
markväxternas uppfriskande stril
Solljuset blottar en nattlig flits mängd
under skogens svartaste mörker
Nattskogen lever, alla sover inte!
Natten gömmer en osynlig värld,
av vilken i ottan kan fås en blek aning!
Spindlarna har spunnit sina nät och lagt ut
sina dolda, bedrägliga, klistriga dödssnaror.
Mot solljuset dekorerar spindelvävar
små träd, ung granskog , torra strån
en ogenomtränglig djungel, nästan labyrint.
Grymma, hjärtlösa korsspindeln
har suttit, stirrat och väntat på bytet i sitt nät.
Nu efter att ha räknat sin stora fångst
nystar den sina silkestrådar i förvar.
Ugglan med platt ansikte sitter nöjd på en kvist
i gryning efter en lyckad jakt och smälter sin
smakliga duvmiddag. Den hade flugit ljuslöst
och överraskat duvan. Fjädrar ligger kvar på marken!
Skogens konsertsalar håller en längre paus.
Fågelspelen är förbi
Få skogsduvor doar i villande skog.
Spillkråkans skarpa skri som en kil i luften
ilar i morgonens tystnad,
"skogsminaretens" uppmaning till ottesbön?
En ännu halvvuxen andkull ror på stilla sjö
vattenmätarna skrinner, knyckande i flykt
andungarna klipper med sina vingar efter,
svalorna ilar fram på vattenytan
deras öppna munnar jagar små insekter.
Trollsländan sitter på en gul näckros,
värmer sina stålblågråa vingar i solsken
den är en flygande roffare
den måste ha sina starka vingar i form och skick
Morgonens ljusnande blottar nattens mirakler.
Mossbäddar, gräsplaner, stigar har erfarit
en formändring på natten!
De skiftar nu i gult, brunt, rött och vitt,
kantareller och även andra svampar betraktar
för första gång i sitt liv världen omkring!
Krämlors bredsbrättade hattar, soppars knallhattar
svampskogens små gentlemän
står något generat i sitt livsbörjans första morgon,
sommarens nyfödda, förnäma Karljohans
ler stolt, ger liv åt traktens morgonstund!
© Heikki Hellman (110804)
Fri vers av Heikki Hellman
Publicerad 2011-08-04 02:59
La Magnólia
En underbart vacker kärleksskildring till naturen ... Den skapar vackra sinnesbilder som dröjer kvar ...
2011-08-04
Minkki
förtjusande, betagande, intagande ... du överträffar dig själv! och inget enricospråk ;) minken är imponerad!!
2011-08-04
Elinsomalltid
Mycket fint. Jag fick fina bilder av vad du väljer att se. ;)
2011-08-04