Natten var nog för stor för mig
jag gick vilse
Bland törnen som satt fast
vid människor
och gränsstationer som byggdes
framför min blick
Jag snubblade på benrester
det är inte värt att tala
om min föda
Men jag vill ändå
berätta att smaken
av hud var den mest
angenäma jag känt
på veckor
Så föreställde
jag mig natten
som långa veckor
samlade i en enda natt
Där pygméeldarna pyr
är dem så små
att de bara kan värma
en väldigt liten person
Fri vers av Erik Markusson
Publicerad 2012-04-26 20:11
helenita
Gillar!!
2012-04-29