Det mörknar över livet
stegen är mer tvungna
och jag ser mig själv i mönstret
snön har där den faller.
Ibland är det svårare att ta de där livsuppehållande andetagen,
man likxom flämtar litet
vinden har sig starkt och jag ställer min kropp
ute
det är mycket
av livet just nu och jag har inte
parkeringsplats för allt
rör vid mig, föutom orden
vill jag känna, att jag räcker till
Fri vers av Yrre
Publicerad 2014-10-20 19:55
Lena Själsöga Keijser
djupt inkännande upplevande
2014-10-24
ULJO
Berörande skrivet
2014-10-20
Birgersdotter
Griper mig
2014-10-20
Max Poisé
Skönt att läsa dig igen. Behövde det! Tack!
2014-10-20