Min man och jag hade precis
dukat fram kaffe framför teven
vi skulle se en film. En tragisk!
Då ringde det på dörren...
Det var goda vänner som kom...
Ville de ha kaffe, vi har just dukar fram...
Vi skulle se en film... En tragedi... Men inte
så lång... Ville de titta på den också... Det ville de.
Vi bänkade oss framför kaffebordet och TV-n.
Filmen började. Då upptäckte jag att alla skåde-
spelare de hade huvudbonader av alla möjliga
slag... Toppluvor, mössor, kepsar, hattar stora
som små, höga, platta, vida, de fanns i alla former.
Små barn som satt barnvagnar hade så stora mössor
på sig att de trillade ner över ansiktet så mammorna
fick puffa upp dem hela tiden så barnen kunde se...
Ibland syntes huvudbonaden långt in över golvet
innan man såg skådespelaren, toppen på huvudet
tog över allt... Och man tyckte den var flera
meter hög...
Antingen var huvudbonaderna för stora eller för små
som skådespelarna bar, allt såg över komiskt ut. Jag
tittade på min man, han såg allvarlig ut, likaså
den manlige vännen... Så möttes mina och
väninnas blickar, då brast våra gapskratt ut...
Våra män sa, vad 17 skrattar ni åt, detta är
ju ingen rolig film, så fortsatte de titta på
filmen...
Som tur var det en kort film... Och så fort den
var slut sa min man till mig, vad skrattade du
åt i filmen, i den fanns ju ingen glädje alls... Då började
jag att skratta igen... Men lyckades dämpa ner det så
pass att jag kunde säga, folk hade ju så roliga kepsar
och mössor på sig allihopa det såg ju så roligt ut...
Då sa min man, hade de något på huvudet...
Då tittade jag på min väninna, när våra blickar
möttes skrattade vi ihop oss igen...
Min man sa, jag tror ni har blivit totalt tokiga...
Övriga genrer (Essä/Recension)
av Ewa-Britt Nilson
Publicerad 2015-04-15 12:05
Marita Ohlquist
Intressant det här om olika sätt att se, vad som fångar vårt intresse. Bra förmedlat.
2015-04-15