jag har passerat mynningen
skrapad av den kalla metallen har jag fallit ut och ned
inte som en kula
inte som en död
som en människa
(kanske ett mirakel)
och med packad sten
läser jag kartor under broar
äter jag bröd med de brytande
söker jag de skevas koloni
bland kritstrecken
och när jag lägger örat mot marken hör jag tågen passera
Fri vers (Fri form)
av AgnesP
Publicerad 2015-07-10 16:08
ej medlem längre
Du ger oss ännu ett perspktiv! Skickligt skriver du! men ändå ömsint! "Och när jag lägger.." Jättefint!
2015-07-10
Trädskugga
Jag förflyttas till platserna under broarna, och börjar söka efter de skevas koloni även jag, mycket medryckande. Ja, lysande poesi!
2015-07-10
Jag är fan större än Sartre
Alldeles lysande poesi, precis vad som gör en regnig sommardag värd att ändå minnas.
2015-07-10