Jag ropade på pojken i mig. Det dröjde innan han svarade.
- Jag hörde lite dåligt, Ingmar, sa han. Det gnisslar och knakar så väldigt från knotorna i skelettet. Vad vill du?
- Jag vill segla igen, svarade jag. Men jag vet inte om jag vågar. Jag kanske inte klarar av det.
Det var tyst en stund.
Sen svarade pojken i mig:
- Var inte rädd! Ge dig av bara. Jag är ju med dig.
Prosa av Ingmar Hård
Publicerad 2016-05-09 14:19
Sefarge
Mycket häärligt svar Av pojken. Med flytväst och Räddningstjänst "bak ryggen" Eller? :)
2016-05-09