Min värld skakades om i dess grundar
hjärtat på bristningsgränsen, jag var jagad av hundar.
Från ingenstans dök en ängel upp
jag var plötsligt i en kärlekskupp.
I grundvalarna till vad jag en gång trodde
sådde hon ett frö där ett annat nyligen bodde.
Att jag åter kunde älska någon ömt
i en kärlek som trott jag glömt.
I svunnet hjärtas svek jag länge fått lida
nu en evig sötmas ljuva regn sig sprida.
Den dagen hon var den ängel som mot mig log
nu och från den stunden, jag får aldrig nog.
Fri vers (Fri form)
av Destikado
Publicerad 2016-10-24 10:22