De mina fäders ulvar

De, mina fäders ulvar, band mig vid livet för att sedan lika lättvindigt beröva mig det.
De bar på långa spjut och pilar, varför de undandrog mig rätten att frambesvärja min spådom, innan jag uppgav andan som den store hämnare jag var.
Det är dock väl, att det spelar så liten roll vad för skapelse jag nu bär på, för endast Du den högste skall få höra min sång och Du vet att jag är i min fulla rätt. Så här börjar profetian.
Debelin är mitt förstfödda ord och du skall driva min vilja vidare, även om du besteg mina anmödrar som människans föregångare och gjorde mig numera till en styggelse, ty jag fick en skuggbild som apa, även om jag bebodde en mänsklig själ. Nästa ord är mitt tempel ty det är tvådelat och är främst bland orden i tvillingarnas tecken. Eli och Levi kommer jag kalla er. Ni skall bilda en flodfåra för Debelin och ni skall dränka dem som motsäger min vilja. Förbannade varde dessa och du Debelin skall kasta deras aska i den flod som Eli och Levi skapar med sina kroppar. Nästa ord är hemligt ty den varkunnar skapelsen och kommer att varda lovad i pris. Men ordet kommer inte att varda oomtvistat, ty det tvår hela världen i blod
likaväl som det andas liv. Lika välsignad som förbannad skall du, detta ord, varda. Till havsfolken binder jag nästa ord, där alla skepp skall ligga i lä likaväl som de skall färdas i storm, för det är nödvändigt att segla. Till djurens härskare binder Jag Varkind och han skall föra dem till bete på ljuvliga ställen men samtidigt för att denna välsignelse skall komma att bli till och människan skall kunna få djuren till föda, är hon bunden till evigt arbete, även om min välsignelse skall följa dem och stödja dem och till nästa ord Vitkind skall jag binda stora skördar. Slutligen skall det ord förefinnas, som ger obestridlig rätt åt mina ord och försvar för min rätt att uttala dem. Detta ord har stämtunga nog att överösta vinden, vattnet och den enda stämman som förefanns på jorden, då allt blev till, som är till. Som en hind skall ordet brusa fram fager att skåda och så återstår det sistnämnda ordet, som skall försvara och sammanbinda det jag nu skapat. Du skall göra dig mäktig bland himmelens bågskyttar, som skall förläna jorden med eld, vind, vatten och jord och min välsignelse skall bära detta ord hela vägen fram till den tid då intet längre skall varda till. Så ropar jag Elon den trollkunnige och Du, som gav mig rätt att tala till skapelsen, skall föra mina ord vidare…
Så gav han upp andan och kvar sitter blott en apa, som funderar i fåtvisko, vad som hänt hela världen omkring honom, medan han sov.