jag ger upp hoppet om dig
falnar känslan inom mig
lågan inom flämtar vagt
ögonblicket var svagt
när jag föll för din charm
din röst var så varm
vår tid tillsammans så fin
men du var aldrig min
till låns jag dig hade en tid
jag var bara den som var bredvid
ändå jag inte ångrar vår lek
men jag saknar dina kyssar och smek
det är dags att ta farväl
jag ville bara väl
kan ej längre gå så här
var ej meningen att bli kär
känslor råder man ej över
jag vet vad jag behöver
någon som är fri att älska
någon som blir min mänska
Bunden vers (Rim)
av Öknens Ros
Publicerad 2019-02-19 12:14
Bodingen
Förhållanden kommer och går, endast skillsmässoadvokater består
2019-02-19
Fulbergarn
Fint rimmat önskar man hade antabus mot känslor ibland
2019-02-19
Mickelina
Liderligt! Du gör helt rätt. Jag fann min egna mänska till slut. Lycka till!
2019-02-19