Ur "I hundarnas timma" (psykologisk thriller)
Huset hade varit fint en gång. Ganska litet, ljust och vackert. Med åren smög sig något otäckt in i väggar och tak. Den gamla gumlukten anades först i golvplankor och tapeter men blev alltmer påtaglig med tiden som gick.
Kanhända var det mors sinnesstämning som spökade.
***
I källaren hade mormor fyllt på med potatis, morötter, äpplen och syltburkar. Dit ville jag inte gå.
En eftermiddag hände något speciellt.
Vi fick besök av en viss XX.
Prosa (Roman)
av Mia Bergenheim
Publicerad 2019-06-03 17:03