Livsverken
ur nattens värk
i linjer runt de svartblå orden
vi är en smärta, en fest
infogar oss i våra egna monster
blir till slingor av hår och växtlighet
lianerna som ringlar längs bangården
genom den vältrande grönskan
och bilderna av ditt ansikte i fönstret
fasettögon, kroppen luden av köld
och bronsklangen i väggarna
när vi lyfter ur vatten
dropparna och ljuden
barnens grånande lindor
nate och ängsgräs i svartnande knippen
kan vi tiga
hjortarnas tignad
kan vi tala
varje tystnad till ett annat språk
–
den botaniska trädgården är sin egen stad
stockrosornas facklor
de brandgula speglarna i dina ögon
där du vänder dig om, din blick
bärnstensbrinnande
över gatornas sjukliga mjölk
och de ofullbordade språken
omsluter dina ögon
blickar
skylda i ett veckat tyg, gasvävens andning
det jag ser av dig är din sömn
ett gytter av blottlagd dröm
vi är förbindelsen
mellan kropparna och orden
Fri vers av Grävling
Publicerad 2020-05-23 20:53
Ulf Carlsson
Detta slags expressionistiska och subjektiva reflexionspoesi i den symbolistiska skolans fria formideal ställer krav på läsarens förmåga att lita på sin egen känsla för språk och bild. Detta är Kandinsky och Isac Grünewald på vers: stark färgsättning, djärv metaforik, samtidigt hemlighetsfull och övertydlig.
2020-05-24
Solweig Jansson
Mäktigt, majestätiskt ! För många läsningar !
2020-05-24
Stanley Rydell
Citat som ristas in under huden: bilderna av ditt ansikte kan vi tiga hjortarnas tignad kan vi tala varje tystnad till ett annat språk speglarna i dina ögon där du vänder dig om, din blick bärnstensbrinnande de ofullbordade språken omsluter dina ögon blickar vi är förbindelsen mellan kropparna och orden (som du förmedlar subtilt, nästan enbart anat!)
2020-05-24
danne //
Kan känna något här som tar en ... Mäktigt är denna text ...
2020-05-23