den rädda jorden
skälvde
under tyngden av
de hänsynslösa människorna
hon kände sig sjuk
en feber som växte inuti
som om hon skulle spricka sönder
hennes lungor svårt överansträngda
den kraftigt förorenade luften
hotade att kväva henne
rädda moder jord hade gjort allt
för att få människorna att förstå
att de gjorde henne mycket illa
rovdrift, skövling, utsläpp
allehanda övervåld
människorna levde inte längre med
naturen
de bekämpade den
Moder jord gav dem kraftfulla tecken
jordbävningar översvämningar flodvågor
ozonhål våldsamma stormar
smältande glaciärer
men till ingen nytta
trots att människorna
förstod moder jords varningar
var de för giriga för att bry sig
rädda moder jord skakade och suckade
innerst inne tyckte hon ganska bra om människorna
i alla fall hade hon gjort det förut
innan de började göra henne illa
nu var det som om de hade glömt bort henne
i sin iver att leva i lyx och överflöd
brydde de sig verkligen inte om
att hon var döende?
moder jord samlade sina sista krafter
för att skaka av sig människorna
hon hade beslutat sig för att försöka
släppa loss allt det som människan kallade för
naturkatastrofer
på en och samma gång
ett sista desperat försök för att överleva
som skulle avslutas med en gigantisk
översvämning
för att skölja rent alla sår
som människan orsakat henne
hon tittade olyckligt upp mot månen
som för att få en bekräftelse
på att hon gjorde rätt
och hon tyckte sig se att han
nickade åt henne
sedan övergick skälvningarna i
allt kraftigare skakningar
och vindarna växte till våldsamma stormar
allt svartare moln drog över jorden
nu fanns ingen återvändo
P.G 20200722
Fri vers av Peter G
Publicerad 2020-07-22 07:22
ej medlem längre
Jag vet inte varför men när jag läser din dikt kan jag förnimma aningen av en fabel som blir smärtsamt verklig och olycksbådande. När jorden får liv, som här, kan vi inte längre blunda för vad vi gör mot henne och oss själva. Dina ord känns och bränns.
2020-08-20
ej medlem längre
Medvetenhet, kunskap och insikt Alla de där unika egenskaperna som människan ger sig själv egotrippar för att ha, men som förlorar kampen - alltid - mot kapitalet och vinsthungern. Det är inte alla dagar man orkar läsa eller ta del av flödet som skriker efter handlingskraft, men Din text är stark som en egen röst och jag sällar mig till den kör av läsare som hyllar Dig
2020-07-23
Magica
Mycket VIKTIG text och än mer aktuell idag än någonsin! Det mest skrämmande är att människan HAR insikt i hur det ligger till, det finns FAKTA att gå på. Alla kan påverka, på ett eller annat vis. Därför är det egoistiskt, korkat och sorgligt att vi beter oss så här. Moder jord gråter... Bokmärker givetvis denna text och hoppas att det finns FLER som väljer att göra det.
2020-07-23
Solweig Jansson
Väldigt bra text och tyvärr än mer aktuell idag ! I folklig mytologi finns ofta berättelser av liknande innebörd där mytologiska naturväsen varnar människan för rovdrift och uppmanar att leva i balans med naturen. I och med industrialiseringen så lever tillräckligt många av oss alltför långt ifrån naturen för att direkt drabbas av hunger när " vi " missköter oss, och därför struntar i alla varningstecken !
2020-07-22
Sparvögat
Rädda moder jord hon väntar bedjande! Mycket stark vädjan om det viktigaste av allt som vi inte kan leva utan...
2020-07-22
Kajan
Oerhört stark bild; stor sorg och smärta genomsyrar texten och dröjer kvar efter läsningen.
2020-07-22
Marita Ohlquist
En utomordentligt bra och tankeväckande text som manar till eftertanke! Vi bär framtiden i våra händer till kommande generationer, bör hållas varsamt.
2020-07-22