böjd över tvålen tvekade hon,
jag såg det olovligen i ögonvrån ett svagt ögonblick
På bordet svämmade fimparna över,
askan hade pudrat halva rummet grått
så det gick inte att ta sig ut utan spår
hon kastade med håret, nytvättat, för det doftade
så gott att allt plötsligt kändes märkvärdigt ledigt
Men strypgreppet släckte allt hopp,
andedräkten av fimp och sprit,
tyvärr blandad med den där doften
Fri vers (Fri form)
av Gawain
Publicerad 2020-09-27 21:13
Kungskobran
Smoking kills, eller. Fantasieggande dikt
2020-09-28
lodjuret/seglare
Är jag här ensam om att undra? Textens ord i denna tidiga timma, sammantagna kanske rår över dimma i ett läsande 'jag'?
2020-09-28