Hatad från födseln, föraktat, försmådd
En käft med en napp gör sig inte förstådd
Reglad bak spjälsängens iskalla stål
Med invektiv fylls hjärtats gapande hål
Pekpinne och linjal
Lär dig allt om moral
Och du hålles fången i förtryckarnas skans
Med drömmar om flykt till just alls ingenstans
En dövstum lakej som ej säger ett ljud:
Men vem fan har nu tjallat för Gud!?
*
Piskad med trossatser och katekes
För en amputerad själ finns ingen protes
Blott lyssna och lyda, gapa och svälja
Här finns inga omvägar som du kan välja
Svart transparens
När Skaparens lans
Tränger genom den sköld av patetiskt försvar
Som du har byggt upp här i ungdomens dar
Att kämpa emot är att häda ett bud:
Vem fan har nu tjallat för Gud!?
*
De nackade duvan och kväste all fred
Medan du krälade runt i smutsen och led
Alla Helvetes kval, alla Himmelska hat
Som serverades trugande på silverfat
Den förstföddes död
Blåser liv i den glöd
Som håller dig fogsam, förvirrad och rädd
Bryter ej kedjan av får, du blir ledd
Till Paradiset som härskarens brud:
Men vem fan har nu tjallat för Gud!?
*
Så kommer då dagen då du tar adjö
Av dina tyranner och omsider får dö
Ett liv så bespottat tar äntligen slut
Primalskriket ljuder liksom en salut
Att drunkna i Styx
Blir din största lyx
Din kropp den värms upp som av svart heroin
När du läppjar in vattnet, din sista doktrin
Är att undra när du bär den blodrödaste skrud:
Vem fan har nu tjallat för Gud!?
*
Fri vers (Fri form)
av Judas Ekholm
Publicerad 2021-03-02 16:01
Kungskobran
Ett strålande epos om religionsförtryck
2021-03-08
Briza media
En dikt som bara blir bättre ju fler gånger den läses! (så därför måste jag kommentera igen!) :) Så mycket i och mellan raderna tycker jag mig läsa och det berör! Så djäkla snyggt du har snickrat ihop det, så bra alltihop. Ett porträtt som rymmer tragik och sorg, men på ett osentimentalt och rakryggat vis. Humor och motstånd kryddar till det brillianta språket och gör texten så angenäm att orden lyfter och flyter trots sin tyngd. Hatten av för Dig!
2021-03-04
Lena Staaf
Här läser jag Gud som den straffande guden, möjligeh i maskopi med djävulen. Dina rytmiska rader är medryckande, jag känner hur jag följer med ner i träsket.
2021-03-02
petter rost
Ett makalöst diktverk, allt igenom! Ett vasseggat språk med rim så kantlöst smidda så att de inte märks, bara rimmar och ger dikten dess lågt gungande flöde, dess rytm – texten svänger. Judas bror – att du i viss mening är poet av högsta rang har jag länge förstått – men här har du fanimig ställt dig på huvet av dig själv. En gratulerar!!!
2021-03-02
Ulf Carlsson
Märkligt nog är texten ett slags parallell till Jesu födelse, liv och död. Omkvädet är en parafras till "Jesu sju ord på korset", som återges i olika tappning i de fyra evangelierna. Jesu lidandes historia transformerad till en nutidsmänniskas brottning med sitt liv och sina nederlag. Fint rimmat, bra rytm!
2021-03-02