Som barn lade han stenar på rälsen
och väntade på det tunga tåget
Han var avtryckaren
för människor som spenderat sina liv som ammunition
i ett kallt och mörkt magasin
för att sedan fara 2000 km/h i en tunnel av euforisk eld
och nå dagsljuset vid änden
Landar till slut på marken
och glöms bort.
Fri vers (Modernistisk dikt)
av Johan Carlberg
Publicerad 2021-08-30 23:53
Larz Gustafsson
Nej, vi lade MYNT på rälsen. Det gäller att bränna sitt ljus i båda ändarna. Eller bägge, som man säger i Östergötland.
2021-08-31