Står vid fönstret och ser ut i mörkret
Medan ännu en del av mitt hjärta
Går sönder av saknad
Det är den tiden på året
När mörkret lyses upp av alla juleljus
Samtidigt som det är den tiden
Då saknaden efter dem som lämnat oss
Värker som mest i våra hjärtan
Så nu står jag här i fönstret om kvällen
Ser ut på stadens alla ljuspunkter
Av strålande stakar, stjärnor och ljusslingor
Medan saknaden värker inom mig
En vemodstyngd kväll i adventstid
Fri vers av Maria Sundelin
Publicerad 2021-12-08 07:09
Susen
Vackert skrivet om saknaden av dom som är frånvarande
2021-12-08
Marita Ohlquist
Bra skrivet om saknade efter nära och kära som känns mer än vanligt vid familjehögtider.
2021-12-08
ULJO
Melankoli i adventstider
2021-12-08
Solstrale
Lysande diktat! Ödmjuk skönhet i allt sitt vemod!
2021-12-08