Du gav mig
En pytteliten bit
Och
Allt eftersom
Den fått smaka
På den skärande känslan
Av tidens vassa tand
Har den naggats och sargats
Sakta torkat ihop
Ända tills
Den knappt längre
Existerar
Som vi
Små tecken finns kvar
På utsidan
På insidan
Är katastrofen ett faktum
Fast du,
Fastän vi båda vet att det är dags
Så glömmer jag
Aldrig oss
Fri vers av Max Ludvig
Publicerad 2022-09-09 01:44
ej medlem längre
Åhh. Du skriver såå...naket. Igen. Vackert. Hjärtskärande. :-)
2022-09-09