Vikens vatten stiger högt från ingenstans. Det väller ut ur min kropp. Golvet svämmar av sorg. Jag försöker drunkna tyst. Ljusen på bordet. Kaffet som kallnar. Orden och hjärtat. Allt som är skärvor och sand.
Prosa av jba
Publicerad 2022-11-04 11:10
ej medlem längre
"Det väller ut ur min kropp. Golvet svämmar av sorg." <3
2022-11-12
till E
Jag tycker verkligen om hur texten är uppställd. Jag tycker även om vattnet från ingenstans, det som väller ur din kropp. Tystnaden. Allt är bra. Varenda rad.
2022-11-04
Emanuel Sigridsson
Karl Jasper skall förstås vara Karl Jaspers.
2022-11-04
Emanuel Sigridsson
När jag läser texten ligger Karl Jasper nära till hands. Jag tänker då i första hand på den slutliga upplevelsen. ”Jag försöker drunkna tyst”. Texten är på jakt efter det icke kommunikativa. Den sköra möjligheten. Den möjlighet som inte har någon garant. Texten befinner sig där inga "rationaliteter" är gångbara. Sorgen har drivit in den skarpa eggen. Både ord och hjärta är utsatt. Där ord blivit till skärvor och hjärtat till sand. Denna läsning gör att inledningen får ett symboliskt värde som ursprunget för den genererade sorgen. I övrigt ligger viken stilla.
2022-11-04