Kanske var det sorgmod
som fanns i vår blick
Kanske var det slutet
med vindspelets klagan
När hösten drog iväg
satt åter hårslingan
som klister i din blick
Med sorgfyllda ögon
kunde mig ana
hur tankarna var
av svårmod och sorg
Sedan vilar det ständigt
ett ensamt vemod
i livets spegelramar
Då vårt samvete knyter
och lämnar oss kvar
Felicia
Fri vers av feliciaa
Publicerad 2023-10-06 22:24