det är som om
vi sänder våra drömmar
med aningslös kraft
dygnet runt
till någon högre instans
där de blir liggande
i trög kö
under minst ett decennium
och skvalpar oroligt
likt tunga moln
mellan märkliga kugghjul
i vår kärleksmaskin
svårförlitlig
tills önskan nästan
glömts bort
och tämligen oväntat
blir besannad
en vacker kväll
i omförtrollat sken
får vi mer än
en kunde tro
av gemensam dröm
genom lager av längtan
kom något
ända fram
Fri vers av TrollTörnTrappan
Publicerad 2024-03-16 19:54
liktenelegi
Så fantasifullt vackert om, som jag tolkar dikten, hur något hör och förstår - någonstans. Slutet berör mig. Något (det viktigaste?!) kom ända fram..
2024-03-18
Lena Söderkvist
Det är nog så man skall se på det, även om inte allt går vägen så kommer man ändå någonstans.
2024-03-17