det är när jag ser
hur du trotsigt blommar på bar kvist
mitt i vintern
hur buskagets pupill,
dina ögonstenar,
betraktar bröstkorgen när den häver sig och faller
och på nytt lyfter sig
hur frön med eftertryck lämnar sina spretiga blommor
det finns trollhassel
och så finns det du
muskler famnar schäslongens kant
inramar prologen
säden mot blommande vallmo
månlöv som virvlar mot vätans mynning
skuggan av dina finstämda rörelser
sju toner ur en sonat
natten så mjuk
ljuset har gömt sig en stund
mellan våra läppar
Fri vers (Fri form)
av © Birgitta Wäppling
Publicerad 2024-07-13 13:51
Elaine.S
Mycket läsvärd genom hela flödet och en helt magnifikt poetisk avslutning. Den sista delen klarar att stå för sig själv, som en dikt i dikten.
2024-07-16