Du trodde jag var farlig
Och ville dig illa!?
Hur man än betedde sig
Gick det inte att övertyga
Dig om motsatsen
Men det var faktiskt så
Att jag bara levde mitt liv
VI hade bara träffats ett fåtal gånger
Du hade bestämt dig
Att du trodde jag är en människa
Med psykiska problem
som du hade bekymmer med
Nu ville du att andra
Skulle åtgärda mig
För att du ville
bli av med mig
Att andra skulle utföra det
Smutsiga jobbet
Och ta hand om mig
Själv hade du också dragit omkring
Men en vidare kontakt
Tog du avstånd ifrån
Makten och att få bestämma
Över andra lockade dig mer
När du stod där och pratade
Över våra huvuden
Jag roades förtvivlat
Över detta som hänt
Men du kände dig drabbad
i din hybris
Av min blotta närvaro
Jag kurar ihop mig
Och lever i stillheten
Numera För en stund
Och drar mig tillbaka till
Ett liv i inkognito
Sedan tänker jag på dig
Och undrar hur du har det idag?
Det är så länge sedan
Och jag hoppas att du också lever
I stillhetens hymn
Taleptox skrev
Den 20250805
<+>
Fri vers (Prosapoesi)
av Taleptox
Publicerad 2025-08-05 18:03