Hon trevade mellan
spruckna pelare
när brevet föll.
Fönstren bar
själens börda
av krut, skam
och tystat blod.
Tröskeln knarrade,
skuldens pris
skulle framträda
på en icke erkänd plats.
Då klev Domaren in:
Den som tänder sitt ljus
med andras mörker
bär mörkret som sigill.
Och kvar
fanns endast
den plats ingen
vågade namnge,
där sanningen
ruvar.
Fri vers (Fri form)
av David Rehaag
Publicerad 2026-01-17 19:14
Anoo Niskanen
Det skapas både bilder och stämning genom det outtalade.
2026-03-27