Rastlös.
Producerar för lite och finner inget verkligt vett någonstans utanför mig att kunna ge medhåll till, eller knappt ett litet samförstånd till.
Blir inbodd i ensamhet alltmedan livet ständigt sjunker ner mot botten till massans innehållslösa och störda nuvarande tillvaro.
------------------------------------
Ser de veka lurade av sin lömskhet, så övertygade om att kunna vara ödmjukt förmer i sin tomhet...
Deras självkänsla finns bara på ytan. Personligheterna omformas till att bli plankstrykare vilka bär sorgepaket fram till pennan; och den "sociala kompetensen" blir alltid kontrollerande och insisterar på att misstolka och ljuga så att inget verkligt kan ändras; eller ens få andas frihet...
Prosa (100-ordare)
av 1 SIGFRIDSSON
Publicerad 2025-10-25 18:50