En kvinna som promenerar på stan och skriker i falsett i megafon för att väcka folk ur deras euforiska konsumtionskoma och för att skingra den värsta stämningen av ett oerhört kommersiellt klaustrofobiskt mentalsjukhus. De fattiga medborgarna köper billiga julklappar och de rika medborgarna köper dyra julklappar. De svaga människorna ska bara gå hem och lägga sig och de starka människorna sitter och äter en riktigt svindyr middag och mår alldeles utomordentligt och förträffligt toppenbra. Ungar som sätter ihop bomber som de smäller av i en alldeles underbar känsla av kaos, anarki och hämnd på det kärlekslösa och orättvisa skitsamhället. Vladimir Putin bombar Ukraina till stenåldern. Jag försöker att få någon ordning på min frimärkssamling men min elaka fru står och blåser på den med sin hårfön med ett infernaliskt undergångsaktigt leende. Jag ska färga hennes vittvätt ikväll. Annars så är vårt äktenskap lyckligt och harmoniskt. Idag så kör vi på kokain och stesolid nedsköljt med några stora klunkar vodka. Vi tjänar väldigt mycket pengar på våra jobb. Endast de rika människorna kommer till himlen. Folket i vår kristna församling älskar och respekterar oss. Ut med alla invandrare ur landet! Donald Trump är en bra och ordentlig karl och president. Våra barn är inte alls vanvårdade och försummade. Vi har för vana att gå omkring nakna hela familjen även i trädgården. Om nätterna känner vi oss fram i mörkret. Vi sover tillsammans frun, jag och tonåringarna. De älskar oss. Vi ger dem så mycket pengar och prylar, kokain, stesolid och vodka. Att de var med och eldade upp skolan var inte så farligt. Man måste ge barnen och ungdomarna frihet att uttrycka sina känslor. Man ska absolut inte snacka om hur man mår och man får absolut inte visa svaghet. Vi är alla bjudna till Landshövdingen på middag nästa vecka. Tre år senare: lyxvillan har ungarna sprängt och eldat upp och de hamnade på SIS-hem där de började knarka och utbilda sig till kriminalitet. Frugan och jag är hemlösa. Vi bor i ett tält inne I skogen. Fortfarande så förstör vi för varandra vilket är vårt sätt att uttrycka att vi verkligen bryr oss om varandra. På det stora hela så är vårt liv bra. Man ska inte klaga. Det kunde ha varit mycket värre. Vi lånade ut våra bankkort och koder till en psyksjuk tjackpundare som verkade så snäll och förtroendeingivande. Nu är vi panka och har inte ätit på 10 dagar. Det är minus 27 grader. Jag har en obotlig dödlig cancer.
Prosa av Johan Bergstjärna
Publicerad 2025-11-28 19:35
Dolcehalit
Det var sista raden som fastnade. Så tråkigt att höra att du har obotlig cancer!
2025-11-28
Gunnar Hilén
Som en stor härligt gräddig bakelse full med gift....BRA ! Jag tror vi lever i en mardröm.
2025-11-28