Jag vet att det inte är normalt.
Jag vet att det inte är normalt
att konstant frysa,
att håret faller ut i klumpar,
att ha en kropp täckt av blåmärken.
Det är inte normalt
att det svartnar för ögonen
så fort man ställer sig upp,
eller att konstant vara yr
och illamående.
Det är inte normalt
att spendera hela dagarna
tänkandes på mat,
vad jag får äta,
när jag får äta,
om jag får äta.
Det är inte normalt
att vara så rädd
för att gå upp i vikt.
Att känna en så stor glädje
och stolthet
när vågens siffror går ner
och jag långsamt tynar bort.
Det är inte normalt
att springa i timmar
tills benen viker sig under mig.
Det är inte normalt
att spy så fort minsta lilla kalori
landat i min mage.
Det är inte normalt
att vara så här rädd.
Det är inte normalt
att vilja vara sjuk,
att vilja bli ”sjukare” än vad jag redan är
och samtidigt förstå
att jag aldrig kommer tycka
att det är nog.
Jag vet att det inte är normalt.
Jag vet att om jag fortsätter så här kommer jag att dö.
Mitt hjärta kommer inte längre
orka slå.
Jag vet att det inte är normalt.
Men kontrollen är inte längre min
och jag vet inte hur man slutar.
Fri vers (Fri form)
av Tili
Publicerad 2026-02-12 04:14