Mitt älskade, lilla barn.
Du som skriker i krubban.
Jag lovar
att inget ska skada dig.
Tre månader.
Din hand sluter sig hårt om min.
Aldrig har jag känt
en kärlek så stor
som din.
Sex månader.
“Mamma.”
Dina läppar formar ett ord.
Du är det vackraste
på denna jord.
Nio månader.
Du reser dig,
på dina små, vingliga ben.
En duns mot hård grund.
Låt mig trösta dig en stund.
Ett år.
Små små fötter
stapplar över sanden.
Samma sand som en dag
ska bära ditt blod.
Men ännu är dina fötter
inte stora nog,
att bära världens tyngd.
Stanna här.
Väx inte.
Lämna mig inte än.
När insåg du ditt öde?
Att varje andetag du tog
var ett steg närmare slutet.
Nu är de inte längre små.
Dina fötter är
röda av blod.
Och mina händer minns
hur det var att hålla dig hel.
Om jag bara fick
bära dig igen,
hålla om dig,
lyfta ner dig
från trädet
där de hängt dig.
Jag önskar
att inget hade skadat dig.
Mitt älskade, lilla barn.
Fri vers (Fri form)
av Tili
Publicerad 2026-04-17 13:53
Blommornas drottning
en tår i ögat jag får överraskande slut, kärlek
2026-06-21