Logga in





Jag funderar på om räddningen bor Florens?

Kommer jag av resan att få kraft att skriva klart min 6:te bok?

Vi åker snart.

Leonardo Da Vinci kommer kanske att inspirera mig?

Har skrivit mindre än jag brukar.

Har ju mest spelat gitarr, skrivit låtar och målat det sista halvåret.

Då projektet med att lägga ut låtar på Spotify har prioriterats.

Och att återigen skriva en bok känns som om man står
nere vid Base Camp i Nepal och skall vandra upp mot Death Zone.

Under tiden jag funderar på detta dricker jag kaffe
och lyssnar till Beethoven.

Och jag reser till Italien med en person från en annan planet.

Jag tror hon är skapad av någon lycklig Gud
som hade en väldigt bra dag.

Hon är den första som förstår och accepterar vad som
rör sig i den här konstnärens hjärna.

Precis allt kommer givetvis ingen att förstå,
men denna kvinna ser mig på riktigt,
och jag hoppas hon upplever att jag ser henne på riktigt.
För hon är värd att se på riktigt.

Såg förövrigt på nyheterna i morse att dom använde ordet anarki om
förhållandena i en viss stat.

Tänkte på att när jag var ung och punkare proklamerade jag för anarki,
hade till och med en patch på jackärmen med ett stort A.

Jag visste dock inte då vad anarki var i realiteten,
det var bara coolt att vara rebell och emot allt som hade med samhället att göra.

Ung och korkad minst sagt.

Idag har jag upplevt anarki och vet hur den ser ut
och hur ont den gör, och tro mig,
det inget jag förordar eller vill uppleva igen.

Någon form av vishet kommer tydligen med åren.

Samhällets otaliga och märkligt ytliga företeelser
har jag dock oerhört svårt för fortfarande.

Jag har fortfarande svårt att leva här.

Har aldrig känt mig hemma här i samhället.

Samhällets avsaknad av varseblivning av omgivningen skrämmer mig.

Inte konstigt att världen ser ut som den gör.

Jag bor i ”the curse of awareness”.

Som Nietzsche sade ” Jag är vaken i en värld som sover.”

Det gör ofta ont att leva här.

Därför vill jag bara låsa in mig ibland.

I stället för att vilja störta samhället
köper jag en idag fantastiskt överprisad svindyr surdegslimpa
av några hipsters på Gibraltargatan för att försöka vara lite cool och trendig.

Men när jag kommer hem märker jag inte någon skillnad alls,
jag är inte ett dugg coolare eller trendigare när jag
tuggar i mig en limpa som trendar.

Det enda äkta som trendar är döden,
resten är bara människor som tror sig kunna bestämma vad folk skall tycka,
och tjäna pengar på detta.

Influencers måste vara vår tids mest meningslösa människor.

Dom tycker för människor som inte tänker själva.

Precis som när en meningslös stilexpert uttalar
att män över 40 absolut inte skall bära huvtröja.

Är det medvetenhet, eller ren idioti?

Känner mig bara blåst och dum i huvudet för att jag i en svag stund betalar 100: -
för en limpa bröd av någon som bakar i en möjlig underställströja
och lyssnar på tillintetsägande Way Out West musik.

Provade även att köpa hem miljövänlig handtillverkad tvål som luktar typ
Irish mountain rain från Irland.

Kände mig inte ett dugg trendigare, men jag luktar gott.

Jag måste vara oberoende av gudar och troende, politik och trender med mera,
för då håller jag mina ställningar utanför förvirringen.

Därför har jag en förkärlek till utanförskap.

Då kan man ligga i sin skyttegrav och spana ut över världen utanför.

Men stick inte upp huvudet!

Då får du ett skott i pannan.



Fri vers (Fri form)
av Tommy Vähä-Rainio
Publicerad 2026-05-01 12:30