I drömmen rinner vattendraget
genom mina öppna tankar
jag bär inte längre bördor
som tynger mina axlar.
Morgonljuset breder sin ömhet
över tomställda katakomber
väcker toner som berget
bevarat genom oändlig tid.
Livet tippar över på rött
kränger sin ödsliga färd
över böljande ängars tröst
genom tunnlar av saknade år.
Fri vers av Peter Kohlm
Publicerad 2026-05-10 20:12
Skrivmaskin
Styrka sipprar igenom.
2026-05-22