han har ljuset i fingrarna
det glöder när han går
hennes hand är frusen
håller om den när han kan
mormor är bäst i världen
hennes blommor sköter han om
och stannar tills ljusen slocknar
”mig stör du aldrig,
aldrig nånsin”
sen tänder han ett ljus
med små varma fingrar
nu vet du att jag är här
och om du fryser
säg till
Fri vers (Fri form)
av Lovisa110
Publicerad 2026-06-18 18:33
Dolcehalit
Mycket berörande dikt och jag gillar speciellt motsatserna med ljus, värme och frusenheten. Snyggt!
2026-06-18