Sitter på min balkong
Jag ser
Därifrån Dina moln
Sakta de svävar
På Din himmel
Ibland jag bävar
Såsom Dina fåglar vill jag
Någon gång
Sväva fritt var dag
Under din himmelska kupol
Min Fader
Känna Din lysande varma sol
Få sväva fritt som en örn
Segla under det stora blå
Utan att få mer än en enda törn
Fortfarande ljummen
Är värmen i mitt innersta
Ingen verklig käresta har blivit funnen
En älskare kommer ibland
För att
Mitt lugn ro iland
Vacker att skåda är han
Fåordig
Fast ibland han kan
Prata nästan som jag då och då
En spjuver
Som jag inte vågar tro på
Tar honom med en nypa salt
Det var allt min Gud
Ibland det blir lite svalt
Värmen från dig däremot
En annan del av mitt hjärta bränner
Där är det tvärtemot
Nästan som vid kaminen jag tror
Ej på samma sätt
Där den Fule Fan själv bor
Kärleken till mina döttrar
Och min far
I en annan del kuttrar
Som dig älska alla i evighet
Kan jag ej
Tycka om finns en möjlighet
Tycker ändå jag är mänsklig
Så som någon kan vara
Hjälpsam och vänlig
Jag får tillbaka mycket
Av dessa
Som tålde trycket
Av mina ord
Här
På denna jord
Björkrothen sade, Du måste förstå
Den som ger mycket
Har ännu mer att få
Dessa ord värmde mitt hjärta
De tog bort
Det mesta av min smärta
Just nu Din sol på mig lyser
Blir het
Gör så jag inte fryser
En del av mitt inre fortfarande ryser
Som längtar efter en man
Efter den kära leken jag lyser
Någon som vill mig älska
Till kropp och själ
Sig i mig förälska
Ödmjukt jag frågar Dig
Min Fader
Finns det någon för mig
Fri vers av Gun Hurtig
Publicerad 2007-02-07 20:03