Elden brinner - hjärnan rymmer alla sanningar,
kastar bort tiden utan ånger,
viskar om vidom,
snirklande gångar av kärlek,
drömmar utav glas,
pratsamma efenbenshorn fästa i ansiktet på en ton du tog för längesedan,
i ett annat universum,
frestad av tiden,
krossade du sanningen och svalde mina läppar innan vi sköt huvudet utav indiens kung,
nu vilar samvetet i jorden - brevid sanningen,
och jag börjar gäspa....
Fri vers av peter markurth
Publicerad 2009-06-15 19:18
ej medlem längre
Gonatt osov gott då:-D *retas lite bara* Vilken kung var det? Fin text!
2009-06-15
Sturesdotter
vetskap är inte alltid av godo kanske man gäspar när allt blivit för mkt...
2009-06-15