" om ödet vill möts vi igen, halvvägs på denna bro "
Är jag förlorad nu
jag trodde du ville släppa mig in
men när jag knackade på så kom du inte ut
när du skulle resa iväg
var du på väg utan mig
när jag vände mig om för att gå
fall jag ihop som ett korthus
nu försöker jag resa mig upp, borsta bort dammet,
torka mina tårar och lyfta upp mitt huvud igen
för jag haft sorg och varit nedräknat förut
Ps! Zulima, hur många stormar eller hur mycket du än vill fly så var jag beredd att hålla dig i handen hela vägen och ett liv utan dig är inget som JAG väljer....
" Tu Bamsi "
Fri vers av Ärkeängelen Michael
Publicerad 2010-01-11 10:47