Det pågår ett krig i mitt inre
Ett krig mellan en ängel,
Och en djävul
Schizofrena tankebanor
Men jag är alltid jag
Och kontrollen över mina tankar finns där
Jag önskar att jag visste vad som är fel
Förut ville jag inte erkänna
Men tiden är mogen, jag kan ta stämpeln
Jag vill ha en diagnos
Det är mer ok då
Att må dåligt
Saker kan lätt bortförklaras
Om en läkare säger att du är
Manodepressiv, eller deprimerad
Nu väljer jag att dölja
Mina känslor är mina egna
Ingen får någonsin veta
Jag döljer mina humörsvägningar
Säger att jag mår bra
Men är trött
De får aldrig veta
Att det är livet jag är trött på
Att ångesten gör mig trött
De ser inte sambanden
Ena sekunden pigg
Nästa utmattad som ett djur
De borde förstå
Men jag tror inte de vill
Det är lättast att blunda
Ibland vill jag söka hjälp
Men är rädd för att vara utblottad
Kan inte prata utan att gråta
Jag är glad och ångesten känns dum
Men när den är här igen
Kommer glädjen inte finnas i min värld
Jag söker modet inom mig
För jag vet att jag behöver hjälp
Tror inte mitt inre klarar mer smärta.
Men idag är jag glad.
Fri vers av Vem jag är har ingen betydelse
Publicerad 2011-03-15 00:24
entusiasm
Känner igen mig. Och en jättebra dikt!
2011-03-15
Mr Lindemann
Du har drabbats av sjukdomen livet, symtomen där är att det går upp och ned, liksom
2011-03-15