Så ljus världen ser ut när jag lyser på den med mina strålkastare.
Det känns onaturligt när världen i övrigt är så nattsvart.
Rådjuret som slungades iväg av min framfart ligger blodigt på marken framför.
Men rådjuret är blont, och har blå ögon, och inte särskilt fuktig nos.
Vänta nu, jag siktade på en alien, ett monster med min motoriserade projektil.
Jag svepte i mörkret med min motorsåg, iförd en översexualiserad servitriskostym på rullskridskor av den gamla sorten.
Ett dovt ljud stiger ur mitt bröst och mynnar i ett sirenskt skri.
Skrämd av min egen röst hukar jag snabbt ner bakom ett buskage.
Skogsrået, jag har dödat skogsrået, tänker jag vilt för mig själv.
Nu rullar jag vidare mot nya erövringar.
Undrar just var tomten bor på riktigt?
Fri vers (Fri form)
av Karin Häggberg
Publicerad 2013-05-18 00:03