Det känns som att vi slutat prata med varandra
Eller förresten, vi har nog aldrig gjort det. Pratat med varandra. På riktigt.
Jag pratar. Det kommer ord ur min mun.
Du pratar. Det kommer ord ur din mun.
Ingen lyssnar på den andra.
När jag vill prata går du,
mentalt eller fysiskt,
någon annanstans.
Eller så avbryter du mig, när jag pratar.
Du pratar i princip aldrig.
Åtminstone inte med mig.
Vad har vi egentligen gemensamt.. längre.. ?
Hade vi något gemensamt från början?
Eller var vi bara lerklumpar som vi tänkte att vi kunde forma till något roligt, men som nu tappat både färg och konsistens?
Lera ser ut som bajs.
Bajs är redan färdiganvänd mat.
Är det det vi är nu?
Bajs?
Bajs!
Fri vers (Fri form)
av Karin Häggberg
Publicerad 2013-05-30 11:27