dagens döende ljus färgar kvällen gyllene
en sista smekning snuddar en kind
hösten kysst rosig
över världen buktar sig natten
gudinnan vandrar ensam under stjärnorna
med månskära i hand
hon skördar liv,
bjuder vila åt trötta själar
innan gryningsljuset väcker oss
till nya världar
inatt en stilla bön:
jag lägger i min kittel
smärtor, sorg och tvivel
lämnar plats för kärleken
Fri vers (Fri form)
av alvljus
Publicerad 2013-09-20 20:56
S.A.I. Steve Lando
Gudinna, man dyrkar henne så lätt, låter kärleken till henne fylla sin kropp Bra skrivet!
2017-07-18
Nina Nightwish
Mycket vacker och talande text
2013-09-22
Rozsi.kovacs
Underbar poesi briljant
2013-09-22
Lars Hedlin
Mycket fint!
2013-09-21
Christer Foghagen
Mycket fin text!
2013-09-20
ej medlem längre
Som en ljuvlig kärleksballad.
2013-09-20
Katinka
Den här vill jag leva efter. Vackert!
2013-09-20