det som var bjudet.

Brokiga slöjor

vinkar åt oss

med Glädje,

pekandes

på tidens stigar.

Trotsigt reser sig

min Längtan

efter mer!

Jag vill ju leva,

skratta, älska,

flyga över nejder

till mitt

kärleks paradis.

Ge mig då,

det som stulet

blevo!

Ge mig friska

källsprång,

livets vatten!

Gör mig fri,

och frisk,

och kraftfull!

Att fullgöra mitt

hjärtas Längtan.

Hör min bön, 

åh Gud, i natten!

Ett skri, ett stön,

tårar, vanmakt

ur gyttjegravens djup.

Ja, hör och lyssna.

Friska källsprång,

ej giver  upp.

I skriet Kraften

återfinns igen.

Ur puppan frigörs

en fjäril fager.

Och flyger fri

till Paradiset.