Jag tror på Dig som tror på mig,
som känner mig utan och innan,
som skapat mig som bild av Dig
till tjänaren och tjänarinnan.
Jag tror på Dig som vill mitt väl,
som ej betvivlar min förmåga,
aldrig kräver förnuftigt skäl
när vilja inte följs av våga.
Jag tror på Dig, som skapar mig
ej bara i dåtid utan nu,
som går med mig på evig stig
i moderliv förr, på jord ännu.
Du tror på mig som är Ditt barn
i Dina ögon aldrig mogen,
som skyddas bör mot dödens garn,
Du, den enda för evigt trogen.
Du tror på mig att likna Dig,
Din kunskap om mig är gudomlig.
Din kärlek ett mönster för mig.
aldrig blir min likt Din fullkomlig.
Du tror att jag ska klara mig,
när jag själv inte klarar att tro.
Du vet att vi går hand i hand
från barnatro till trygg framtidsro.
Bunden vers av Gunnel André
Publicerad 2015-10-23 13:05
me_we
Åter säger dina ord det jag inte kan formulera men tänker
2015-10-23