Nu är det dax att gå, men jag finns alltid här.
Nu kan jag vila ut, utan besvär.
Ingen sjukdom, ingen smärta.
Det steget jag nu har tagit känns som det rätta.
med en klump i bröstet jag säger farväl,
och somnar med ro bland familjen kär.
Att vila från smärta känns skönt må ni tro
att vila när själen är tung och vill ha ro
jag blickar framåt där jag står vid himmelens strand
när jag väntar på mina kära, att få gå hand i hand
att få glädjas med mina kära i evig tid
tack till alla som förgyllt mitt liv
Fri vers av Marcus Thyrén
Publicerad 2016-09-26 15:09
Marita Ohlquist
Berörande, vemodigt, vackert!
2016-09-26