**
I kärlekens eld
med myrens svartvatten döper jag dig
lågornas lömske liftare plågoris och väsenskiftare
du driftare av tid och steg spårlösa
läste du där i ditt näste läste du
eller valde ditt öga att blunda
din stegason som snarat din fots boja ditt mörker och din Stiftare
din kryptas skriftare din ritt
ditt Trojas bäste fanviftare
ditt fäste ska smältas vältas och flyta fritt
och ur oss löser vi varandras grepp
med sejdel av stammen
som föll
ur skog ur myr ur mossas mjukhet
läste du där i ditt näste läste du
eller valde ditt öga att blunda
ringad med järn ska du gå igenom belagd med bärn orange
och snodda förlösande band när jag väver himlar med vassens sus
och lommen förser oss med toner
höll vi den tiden kvar den blodröda dolda natten
i Kärlekens eld med myrens svartvatten döper jag dig kommen från annat land till frihet och fredligt fromma
ditt järtecken drar jag ur dåtid och tider som kommer med brist
du sattygets flugpapper
du full utav list och knep och dansande drömmar
min skog
är den ljusaste natten
min skog
är mitt nät utav fibrer med snurrande årsringar kvar
spunnet för elden och bär sina egna sömmars knopar
ja visst
är det elden
som ropar
*
märkt av tid
med Tjärnens Tand
förtar jag så din makt
att bakslugt göra mörkret sjukt
göra dovhetens djup till vägrad
göra slöjornas kraft till fängsel
förtar jag så det grepp
om varje piskas vinande
samt kättingar och ok
alla stängsel du gått
med pinande
och viskar mjukt med ord
ur De Gamles Sagor
viskar mjukt
om vackra mörker
skydd och vila
mossarnas behag
I natt ska Skogen Sörja
börja söka stigar små för dig
och kanske
få dig stolt mot Gläntan gå
i skor av Glädjens läder
börja må igen som fäder borde må
med eldens kraft och vattnets rening
tåla alla väder
vindarnas försening se som friskt
mörkret som ett lenande
ett lugn i hemmets vrå där stormarna
får vina genom vinden skenande
där inga frågor stoppas
av en vägg och elakt menande
i skogen bär en ung gran också skägg
så tårarna vi grät
har mossen redan famnat
torkat - väntat sen på steg
*
Skurna av en mäktig hand är myren
Skyddade för elakhet men sänkt i dy
men Sagorna dig väntar
länge
länge länge
*
Förlöser genom ångan
barrdoftsspår
det svåra
blottat bränd din själahud
din smärta, det som sårat
vandra där mot ljuset sakta
grönt blir snart nog mörkt
där vilar du sen genom allt
i gräs och öppen mark
och vaktas av den eld som
satts för bistra tider
fruset genom vila värme
vida kring alla isars blånader
*
Du svan som sovit till korpars jäv
du svan som simmat vid lommens säv
i eldens och vattnets år
den tiden bälgarna blåste tungt
Jag döper dig där du går
när natten lämnar lugnt
läste du där i ditt näste läste du
eller valde ditt öga att blunda
Den natten kärleken skuggade
i gläntan bak månes barm ruggade
den natten höjdes inga muggar
ej stops och ej sejdlars arm
blott hand över sår
Är vatten och eld allt
*
och kvar är ångan
som återstår
kvar är ångan
*
läste du där i ditt näste läste du
eller valde ditt öga att blunda
*
Fri vers av Pot Pourri
Publicerad 2017-04-26 15:02