Granskog, vad du antas dölja
Liv och död, blir som ett
Ingen känner vad som skett
I dunklet av din mörka slöja.
I minnet bär du forna slag
Soldater stupar och begravs
Täcks med jord kring dina fötter
Näring ges åt djupa rötter
Många år har du där stått
Och nog du stå tills yxa och såg
Skörda dig likt mogen råg
Ditt löfte skändat och förrått.
Bunden vers (Rim)
av Alltigenomblå
Publicerad 2017-12-05 17:49