Ångesten, min vän
Återvänder alltid hem
Du förändras precis som jag, åldras
Och jag våndas
I din famn
Förnedrar jag mig själv åter
För tystnaden som råder
Får mig att inte stå ut
Gamle vän, en gemensam vän
Bara i olika skepnader och dräkter
Går du till min älskade sen?
Förtjänar du ens mina trevande ord?
Jag är lika vilsen som alltid
Eller är det just på grund utav din varaktiga närvaro,
Vi måste tala?
Ångesten som alltid kommer olägligt
Förlåt mitt trötta försök till att förklara
Fri vers (Fri form)
av Julia Sixten
Publicerad 2018-11-30 10:20
skenaktig kärlek
Du och jag förvirrade mot oändligheten
2018-12-01