på andra sidan horisonten
finns gammelskog och urtidstöcken
raggiga vildsvin bökar hetsigt
betarna, djupt nerstuckna
rotar i mitt förflutna
desperat kräver jag tystnad
mina synapser är svarta hål
endast likmaskarna lindrar min ångest
och lindanserskan som balanserar
på min obefintliga självbehärskning
jag blinkar maniskt
sänder hemlig kod genom universum
till nebulosor och vilsna lysmaskar
här hemmavid har vinden mojnat
blåklockorna inväntar laudes
och det sträva på gräsets undersida
är ett härbärge
snart ska skira gardiner andas tillförsikt
Fri vers av Rublev
Publicerad 2020-03-19 02:03
DavidM
En resa genom raderna att följa med på och ett starkt suggestivt uttryck. Mycket bra.
2020-04-08
Fredrik Axelsson
genom smärtan till rätt sida av horisonten. blåklockorna som inväntar laudes är oerhört vackra. jag ser en erfaren själ gå från stökig jord och stabiliseras i växthusets och kroppens varma förhållande. Skira gardiner andas tillförsikt. Utanför gardinerna bereds en klättrande och livsstark murgröna.
2020-03-30
Blåbäret
Sista stycket doftar nytvättat :) Det finns något här i som vill att taget släpps. Något som vill gå, som kan göra en fri om man bara släpper ut det rätt väg. Det följer med i den uppriktiga strömmen och byter skepnad tillslut
2020-03-20
Solweig Jansson
Åh, så fin !
2020-03-19