Som en armé av likgiltighet.. där känslor na raderas ut! Jag undviker oftast att göra politiska utkast men det är svårt .. när mycket myllrar på insidan hos en!
Ska man följa en etikettsbokens omdöme, att följa någon annans råd för den har lyckats här i livet, haft sina förutsättningar, så om man inte har dessa är man inte värd något då? Låta allt rinna ut i sanden, glöm det för detta blir tillslut som en öken som begraver den sociala delen i människan..
Det blir som ett evigt resonemang där vi snurrar runt på en skiva mot samma slutgiltiga final, själv är jag less på det gör på mitt sätt.. har i regel aldrig läst om relationer, vad å vilka grunderna är exempelvis ett lyckligt förhållande?
Hur kommer det sig att jag är som jag är?
Hur tolkar jag den information som oftast bara slängs i ansiktet , hur fångar jag den viktiga essentiella informationen som oftast är maskerad .. vad är det för språk som används för att avkoda detta språk?
Man säger så kolossalt mycket å menar att det ska finnas en bredare rikare blandning av olika sorters människor , men hur är det egentligen, helst förespråkas det att man är som sin glade granne där solen alltid skiner och inga gråa moln trycker på med tristessen ...
Hur tolkar jag mina egna val, vad säger det mig egentligen?
Men när jag ändå vet vad jag vill, varför blockas de för att man inte följer moralens å etikens grunder likväl det ena är latin å det andra antikens Grekland...
Jag behöver inte tvivla på mig själv över vad jag vill egentligen?
Att inte vara perfekt är att vara perfekt så saknar man egenskaper - har man sina brister, det måste man få ha, vem kan helt sonika säga att den är helt perfekt som människa... saknar fel å har allt som krävs för att leva sitt liv i lycka å harmoni!
Jag vill inte påverkas negativt som den där fjärilslarven levde tidigare i sin trygga kokong ... utan livet finns här å nu varför ska man begränsa sig för dåliga oskrivna samhällskoder .. följa ett ” Svenssons liv” vara nöjd med det som ges å inte höja rösten när det blir fel .. En svensk mask som slingrar sig undan regnskurar ..
Jag har utvecklats ... och ser mer potentiella möjligheter ...
Om jag släpper taget som jag sa inledningsvis kommer mina uppfattningar här i livet att grusas, för vad som är rätt lr fel är min uppfattning, jag kan inte ge mig till att följa vad andra tror är den rätta vägen... Men jag kan heller inte förneka deras
uppfattningar hur de tycker å tänker ...så hur förenar man detta ...
Nu i extrema situationer så faller vi dit till enad skara .. ? Men gör vi det likväl delas vi in i olika samhällsgrupper ur sociala sammanhang... vi värdesätts å rangordnas efter status ... olikheten är jävligt tydlig...
Övriga genrer (Pastisch/Hommage)
av danne //
Publicerad 2020-04-13 17:50