Stillheten smyger in genom dörren
Du ligger på min arm
Dina andetag är ljudlösa
Skuggorna från gardinen faller mjukt
På gatan hörs suset från bilar
Knastret av grus från någon som går
Måsarnas eviga skriande
Och pojkars prat om något
Vill säga något fint
men alla ord är förbrukade
Det känns märkligt att ligga här
bara vara till
och ändå känna kärleken
strömmande genom rummet
Fri vers av Nils-Robert
Publicerad 2020-06-17 22:09
La Magnólia
Så varmt & mjukt. Inga stora ord bara närheten & stillheten. Mycket vackert.
2023-08-26
karenina
Så mjukt och fint
2020-08-07
Classico
Så fint!
2020-07-24
Stanley Rydell
Tyst kunskap är ett område att ta in världen med människans hela sfär av erfarenhet, känslor och vetande. Här skildrar du kärleken så fint där ord finns utan att yttras högt, de upplevs!
2020-07-11
Margit Grell
En mäktig närvaro av stillhet och skönhet!
2020-06-21
ULJO
Ödmjukt och vackert
2020-06-21
Rise Little One
Lugna, fina och kärleksfulla stunder...
2020-06-19
Alysse
En varm måbra text om kärlek och stillhet i kärastens armar. Så fint skrivet!
2020-06-18
bibbi ahrnstedt
Fint om kärleken, ibland behövs inga ord.
2020-06-18
Marita Ohlquist
Underbar kärlekspoesi som en mångfacetterad ädelsten.
2020-06-18
Öknens Ros
Ibland behövs inga ord.
2020-06-18
carinamnm
Finstämt.
2020-06-18
Karina"Kia"
Varm och känsloladdad kärleksfull dikt.. vackert!
2020-06-17
Kajan
En sådan närvaro, jättefin dikt.
2020-06-17